Ny Adress!

Hejsan!
Vi tänkte bara berätta att vi har bytt adress till bloggen. Vi tyckte www.alicesochlyrasbokhylla.blogspot.com var lite långt så vi har bytt till www.takenbybooks.blogspot.com. Fortsätt gärna läsa våran blogg!

Alice & Lyra

En tredje framtidsthriller (wohoo!)

Ja, jag har ju nu kommit på att vi går lite på framtidsthriller-tema just nu. Och här kommer en till, fast världens dyraste film, istället för en billig pocket från Bokia.
[OBS, SPOILERS! Se gärna filmen först]

Ja, nu kanske man tänker sig Avatar som en överarbetad amerikansk actionfilm, men det var fakiskt lite mer. Och man känner sig väldigt mosig när man går hem efter den 2 timmar och 40 minuter långa 3D-filmen. Det fladdrar fortfarande lite i bröstet efter alla skrällande bombningar av de gigantiska träden på Pandora, och man är helt utmattad, vi orkar inte ens äta middag. Men det var värt det, och det slog mig inte förräns en ganska bra bit in på filmen att det var just en framtidsthriller av världsklass. Kommer människorna i framtiden när de hittar andra befolkade planeter verkligen att försöka utrota befolkningen och växtlivet för att gräva efter nåt i backen? Det verkar som om James Cameron tror det, och det kan mycket väl bli så om vi inte inser vad vi håller på med. Och vi konstaterade också det, att har sitter vi och bölar för att ett dataanimerat träd blir nerbombat. Men det är ju inte trädet vi gråter för, (eller jo, trädnörden Lyra gjorde det) utan för dess betydelse. Och det är på den punkten som vi slår slint, vi tänker inte på sakers betydelse för en del personer, vi tänker bara på att tjäna pengar.

Men nog om allvaret bakom skapandet av Avatar, jag måste ju prata om The Na'Vi's också. Undrar om de gjorde som när de gjorde Andy Serkis till Gollum, att man tar nåns ansiktsdrag och sätter dem på en animerad karaktär. Vi vill gärna se en dokumentär om hur de gjorde hela filmen, (!) som med allt extramaterial till Sagan Om Ringen, hoppas en sån box släpps nån gång(hehe). Och jag tyckte att jag kunde känna igen olika skådespelare i en del av The Na'Vi's, till exepel Neytiri, Jake Sully's "lärare" som han sen förälskar sig i, vilket man nästan förstod från början.
Och det var ganska kul att de var tre meter långa, jag tänker bland annat på scenen när en Na'Vi-krigare hoppar in i ett stridsplan och slår och slänger ut alla små pygméesoldater. Det ser ganska kul ut. Och vi längtade lite efter at måla oss blåa, börja odla en lång fläta med så tentakler längst ned, få tag på en ikran och susa runt ovanför regnskogen. En väldigt lockande tanke.
Tankarna för mig också till bortdrivingen av USA's indianer, amerikanerna i filmen pratar om The Na'Vi's som "vildar", som uvandrarna gör i boken Häxa också. (Som vi har recenserat, och som jag läser nu). Och de har verkligen fångat ångesten och rädslan hos Na'Visarna när deras hem blir bombat. Men "modernt" krig har man egentligen sett tillräckligt av, jag tänker mest på nyheterna på teve. Och man hade nästan kunnat göra en katastrof-dokumenär av det. Men den var ändå schysst, det var ju inte krig hela tiden. Jag gillade mest den delen av filmen när man ser folket, djuren, naturen och det pratas om Na'Visarnas traditioner och ceremonier, och när de utförs.

Och nu är ju frågan hur många Oscars den kommer att få, och filmpriser över huvud taget? En hel del, skulle jag tippa på.
Ja, nu börjar filmenergin lägga sig ner lite, snart dags för middag.

Skrivet av Lyra

Oönskad

"Jag heter Anna och jag borde inte vara här. Jag borde inte existera. Men det gör jag"

Oönskad utspelar sig år 2140. Forskarna har uppfunnit ett nytt läkemedel som gör det möjligt att leva för alltid.
För att jorden inte ska bli överbefolkad får alla som tar läkemedlet inte skaffa barn.
Men endå finns det dom som väljer att trotsa lagen och få barn. Dom barnen kallas Oönskade.
Dom tas ifrån föräldrarna och uppfostras på anstalter, som fängelser, för att bli så kallade "Värdefulla Tillgångar", slavar, till dom Önskade.
Anna är en Oönskad. Så länge hon kan minnas har hon bott på Grange Hall, en anstalt för Oönskade. Hon har alltid blivit intalat att hon inte borde finnas, att hon är en Oönskad.
När en ny Oönskad, Peter, kommer till Grange Hall försöker han intala Anna att hon visst har rätt att finnas. När han sedan ber henne rymma tillsammans med honom vet inte Anna vad hon ska göra. Kommer hon våga följa Peter?

Oönskad är en framtidsthriller som verkligen får en att börja tänka. Precis som med Hungerspelen undrar man, kan det bli såhär i framtiden?
När man har börjat läsa Oönskad blir man helt fast. Man måste bara fortsätta läsa, måste få reda på hur det går. Den går bara inte att lägga ifrån sig.
Berättelsen byggs sakta upp och tempot och spänningen ökar för varje sida. Anna och Peter's relation känns också så trovärdig på nåt sätt. Väldigt speciell.

Jag tyckte i alla fall att Oönskad var jättebra. Författaren Gemma Malley har ett alldeles speciellt sätt att skriva, precis som Markus Zusak som har skrivit Boktjuven.
Hon skriver både spännande och gripande. Kanske kommer jag att läsa den Engelska verisionen, orginalet, nån gång. The Declaration. Det känns mer riktigt på nåt sätt när man läser orginalet.
I alla fall, Oönskad är en fantastisk bok. Jag hoppas verkligen att Gemma Malley skriver en fortsättning!

Skrivet av Alice

En anledning till att inte ägna dagarna (och nätterna) till NÅT annat än att läsa:

Känslan efter att ha läst en riktigt bra bok försvinner inte i första taget, den kan sitta kvar hela livet. Och det kommer nog att känslan jag fick av att läsa The Hunger Games göra.
Har när jag skriver det här läst ut den på engelska för ungefär en kvart sen, och då blev känslan förstärkt, väldigt mycket. Inte bara att det är en helt otrolig bok, den har nåt att säga också. Att i fall människan fortsätter som den gör, kan det kanske bli som i The Hunger Games. Ännu mera svält, ännu mera diktatur, ännu mera krig och förstöring och framför allt ännu större kontraster mellan rika och fattiga.
Inte nog med att all det här, efter att ha läst den känns det som jag har blivit doppat i iskallt vatten, och fått alla spår av gamla nörderier borttvättade. THIS IS IT! säger jag bara. Och jag har att tacka Suzanne Collins, hon släkte mina sista Twilight-lågor. ;D
Panem, det före detta förstörda Nordamerika indelat i tolv distrikt, både lyxigt och motsattsen är en plats där man inte vill bo, efter att ha läst böckerna. Det beror delvis på rädslan man alltid har för att få ens barn skickad till "The Capitol", och sen vidare till The Hunger Games arena. Eller för att bli dragen vid "The Reaping Day" själv.

"It's the same story every year. He tells of the story of Panem, the country that rose up out of the ashes of a place that was once called North America. He lists the disasters, the droughts, the storms, the fires, the encroaching seas that swallowed up so much of the land, the brutal war for what little sustenance remained. The Result was Panem, a shining capitol ringed by thirteen districts, wich brought peace and prosperity to its citizens. Then came The Dark Days, the uprising of the districts against The Capitol. Twelve were defeated, the thirteenth obliderated. The Treaty of Treason gave us the new laws to guarantee peace and, as you yearly reminder that the Dark Days must never be repeated, it gave us the Hunger Games..."

...Lyder en bit ur boken.

Nu när det är OS tänker jag extra mycket på det. Det är i princip samma sak, förutom att i OS kämpar de för guld, inte för att överleva och få åka hem. De är filmade hela tiden, det direktsänds, nästan hela världen kollar på det. Intervjuer, och inte minst invigningen när alla länder går runt på arenan och vinkar. *Gulp* Och vem vet hur OS kommer att utvecklas?
För några veckor sen var jag inne på The Stacks och försökte roa mig med att spela Hungerspels-spelen de har där. Sen kollade jag forumet, och vad hittade jag om inte "Twilight vs The Hunger Games" skrivet av "Rue's Lullaby" och "Team Peeta or Team Gale?" skrivet av "Twilight Addict". 00-talet: Harry Potter, Sagan om Ringen och Twilight. 10-talet:The Hunger Games...

Vad tror ni?

P.S Varning för besatthet, det blir sent på kvällarna. D.S

Skrivet av Lyra

Betryggande Hober i Tolkien's Sagovärld

Av J.R.R Tolkien


Härskarringen, eller The Lord of The Rings är såna böcker som man nästan måste läsa, någon gång i livet. Enligt oss. Det går liksom inte att bara undvika. Och är man lite smart, så försöker man att undvika filmerna innan också, annars blir det bara tråkigt att läsa böckerna, och så orkar man verkligen inte...
Ett exempel är mig, jag gjorde det STORA misstaget att se första filmen innan boken. Några år tidigare blev jag nästan så gott som hjärntvättad med Sagan Om Ringen , men fick ändå inget sammanhang i filmerna. Var väl för liten.
Nu när jag läst första och andra boken tvekar jag lite inför den tredje. Svenska eller engelska? Den är ju självklart bättre på engelska, men orkar jag? Svår situation, men ska nog låta tanken mogna lite till.

De flesta vet väl vad Sagan Om Ringen handlar om? Den lille hoben Frodo som ska dra till Mordor för att kasta ner Ringen i Domedagsberget, och hindra Sauron för att ta över hela Midgård. Med sig har han Sam, Merry och Pippin, också hober, alla fyra från Fylke, ett fridfullt land i nordvästra Midgård. För det mesta läser jag av brittiska författare, och det märks alltid väldigt tydligt just i Sagan om Ringen. Särskilt på hoberna och Fylke! Det är mysigt, tycker jag. Betryggande, på något sätt. Då kan man ju undra om Tolkien har gjort Fylke och dess invånare engelska självmant, eller om det bara blev så?
Och så har vi ju såklart trollkarlen Gandalf, alven Legolas, dvärgen Gimli, utbytsjägaren Vidstige eller Aragorn och Boromir. (Jag dissar Boromir lite, han är ju trots allt fulast, dummast och tråkigast. xD)

Tja, och färden mot Domedagsberget i Skugglandet Mordor fortsätter i Sagan om De Två Tornen, som jag tycker är bättre än Sagan Om Ringen, det händer mycket mer i denna. Gollum blir även presenterad offentligt, liksom, och honom tål ju att tänkas på...

Om vi nu låtsas att jag är ett stooort fan av Tolkien och hans böcker, så skulle jag bli väldigt frustrerad om jag såg filmerna, eftersom ordningen på händeslerna i böckerna inte alls är densamma i filmerna. Speciellt inte i De Två Tornen. Men efter att ha tagit reda på att det är New Line Cinema som gjort filmerna, så förstår jag. För de gör exakt samma misstag i filmatiserungen av Guldkompassen. Sånt gör mig verkligen besviken, särskilt när det är böcker som Guldkompassen som blir omgjorda och vända och vridna på av New Line. Men trots allt står jag ut med Sagan Om Ringen. Det är ändå okej, på nåt sätt. Bra ändå.
Ja, har jag nåt mer att säga om Tolkien? Tror inte det. Jo, en sak. De är läsvärda. I alla fall de två första.

Skrivet av Lyra

Hejsan!
Vi skulle bara vilja säga en sak. Upplägget på de kommande recensionerna kommer förmodligen att se lite annorlunda ut nu. Inte lika strikta. Så ni vet!

Skrivet av Alice och Lyra

Vargbröder

Originalets titel: Chronicles of Ancient Darkness
Böcker som får en att vilja springa ut i skogen med yxa och pilbåge och göra upp en eld. Undebart! Av Michelle Paver

För sextusen år sen, vandrade Torak omkring i Storskogen i nordvästra Europa. Han hade kunnat bo i Norden, men det framkommer inte helt tydligt i böckerna, författaren har dock varit i både Norge, Finland och Sverige för att göra research. (För att skriva sista boken var hon till och med i Karpaterna, tänka sig!)

Vargbröder, första boken, börjar med att Torak som tolvåring ser sin far dö. Han har blivit attackerad av Demonbjörnen, och den nu föräldralöse Torak måste nu fly från den.
Men han får också en uppgift av sin far, Fa (som man kallar sin pappa): att leta upp Världsandens Berg, (som spelar en stor roll i människornas liv) och Demonen.
På vägen stöter han på en vargunge, med mamman liggande död bredvid sig. Först vill inte Torak veta av den, (Han funderar ett tag på att döda den och äta den, hemska tanke!) men vargen följer efter honom, och Torak lär sig så småningom att prata vargspråket.
De blir tillfångatagna av KorpKlanen, och anklagade för att jaga på deras mark. Hos Korparna träffar Torak en flicka i hans ålder kallad Renn, som sedan följer med honom för att förgöra Demonbjörnen...

Det är spännande, alltid rakt på sak, inga kringelkrokar eller konstiga ord. Och förstås en underbar miljö som allting utspelar sig i. Rekommenderade böcker för både killar och tjejer!
jag kan också rekommendera böckerna på engelska, som är originalspråk. I alla fall den sista, som är den enda jag läst på eng. xD Det känns som lite mer läsning på engelska.(Kanske med tanke på att man får slå upp en del ord också, men det är bara kul att lära sig nytt, tycker jag.) Bäst är nog att slå upp i ett riktigt lexikon, även om det går snabbare på Internet.

Skrivet av Lyra

Häxa

Häxa av Celia Rees.
Originaltitel: Witch Child

Häxa utspelar sig i 1600 talets England.
15 åriga Mary’s mormor blir avrättad för häxeri. Dom andra byborna är misstänksamma mot Mary. Är hon också en häxa?
Mary får hjälp att fly till Amerika.
Men redan på skeppet börjar folk bli misstänksamma. Dom råkar ut för oväder, och det börjas prata. Finns det en häxa ombord?
Framme i Amerika beger sig Mary och nybyggarna hon kom med in i skogen för att bo med några andra som har kommit från England.
Som vägvisare har dom indianerna Nötskrika och hans farfar, Vita Örnen.
I byn får Mary bo tillsammans med Martha, Tobias och hans pappa Jonah från skeppet. Dom bygger ett hus och förbereder sig för den hårda vintern.
En dag när Mary är ute i skogen möter hon Nötskrika. Dom fortsätter att träffas.
Folk blir misstänksamma, varför är Mary i skogen så ofta? När en rad märkliga händelser händer i byn börjar man misstänka Mary. Är hon en häxa?

Jag tyckte Häxa var bra. Den var spännande och lite läskig. Den var väldigt trovärdig, det skulle kunna hänt på riktigt.
Det finns en fortsättning på Häxa. Den heter Häxa, bortom tiden. Den kommer vi nog att recensera så småningom. Det blir kanske Lyra som gör den.
Skrivet av Alice

Chain Mail

Chain Mail Skicka Vidare av Hiroshi Ishizaki
Originaltitel: Chen Meru

Sawako-san, ska vi skapa en fiktiv värld?
Sawako, Mayumi och Mai, tre högstadie tjejer från Tokyo får ett mail från nån som kallar sig Yukari.
Hon frågar om dom vill vara med och skriva en berättelse på nätet, skapa en "fiktiv värld"
Alla tre är trötta på sina verkliga liv och går med på Yukari's förslag.
Berättelsen utvecklas i rasande tempo och är snart en riktigt rysare, en sån som får en att vilja bläddra till sista sidan bara för att försäkra sig om att det går bra. Men det kan man inte. Slutet är inte skrivet än.
Allt går bra, men sen börjar fiktionen och verkligheten flyta samman. Tjejerna tycker sig se personer från berättelsen och när en av dom försvinner blir det riktigt läskigt.
Vem är egentligen Yukari, går hon verkligen på högstadiet? Vilka är dom andra, kan man lita på dom? Ingen av dom har ju träffats på riktigt... eller?

Jag tyckte Chain Mail var jättebra. När man väl har börjat läsa är man fast och kan inte släppa den förren man är klar. Den var jättespännande och det är inte en sån bok som man räkna ut slutet på. Karaktärerna känns väldigt trovärdiga och man kan verkligen sätta sig in i deras liv. Sawako med en pappa so bara vill att hon ska plugga, bli bäst. Mayumi som ängnar all sin tid åt badminton, trots att hon inte är så bra, allt för att finnas vid bästisen Sayuri's sida. Mai med sina jobbiga föräldrar. Man får en väldigt bra bild av Japan och man lär sig en del genom alla Japanska uttryck som förklars.
Jag rekomenderar verkligen Chain Mail. Även för dom som inte är intresserade av Japan.
Skrivet av Alice

Kiki Strike - Skuggornas Stad

Originalets titel: Kiki Strike - Inside The Shadow City
En fruktansvärt spännande och intressant bok.
Av Kirsten Miller


TILL DEN DET BERÖR

Genom att ta dig tid att öppna denna bok har du blivit medlem i en grupp som består av få utvalda: De nyfikna. Du anar inte hur glad jag är över att vi har hittat varandra. Vi är ju inte så många, som du kanske har lagt märke till.
Dessa sidor innehåller en sann redogörelse för mitt första äventyr med Kiki Strike. Om du är på jakt efter en spännande berättelse som kan roa dig under regniga kvällar då du inte har något bättre att göra bör den fungera riktigt bra. Om du skulle vilja skaffa dig en eller annan viktig kunskap, desto bättre. Jag pratar naturligtvis inte om sådana kunskaper som du förmodligen får i skolan. Förhoppningsvis kommer jag att kunna ge dig en på det hela taget bättre utbildning.

Trevlig läsning,
Ananka Fishbein

Så lyder prologen till Kiki Strike - Skuggornas Stad. Enligt mig, är det en väldigt trevlig och spännande bok. (Okej, det där lät lite simpelt, men så är det...) I den här recensionen, kommer jag nog delvis att använda författarens ord, så ni vet.

Ända tills Ananka blev tolv år gammal var hennes liv vad de flesta skulle kalla vanligt. Hon gick till skolan, kom hem, badade och kröp till sängs. Hon insåg det inte då, men hon var alldeles förfärligt uttråkad.
I stort sett det ända hon hade i sitt hem, där hon bodde med sina föräldrar (och en liten mus under diskbänken, om jag minns rätt), som skulle kunna tyckas vara intressant, var böcker, böcker om i stort sett om vad som helst, förutom barnböcker. (Hon berättar själv om att hon ska bli marinbiolog och studera jättebläckfiskar när hon blir stor, så sådana böcker har hon en del av).

Men, i hennes lyxiga överklasskola, Atalantaskolan, New York City, börjar en dag en blek, svartklädd tjej, med alvliknande utseende. (Nej, hon är inte vampyr.) Kiki Strike. Som vill bli farlig...
Boken börjar med ett stort hål i marken utanför Ananka's hus. Ananka kilar ut, klättrar ner för det smutsiga repet som hänger fastknutet vid kanten.
Vad hon kommer till, är ett underjordiskt rum, en gammal bar. Där hittar hon en bok , Glimtar från Gotham av Pearcy Leake III. Under en fallucka i golvet i baren, döljer sig långa korridorer, hemliga gångar, barer, danssalonger, (kvarglömda skatter?) och mycket mer. Ett tillhåll för tjuvar och smugglare under artonhundratalets New York. (Missförtå inte, boken utspelar sig under nutid.) Välkomna till Skuggornas Stad.

Tillsammans med fyra andra tjejer, börjar Ananka och Kiki Strike utforska och kartlägga Skuggornas Stad. Varför? Ananka vill göra nåt intressant med sitt liv. Luz (en av de fyra tjejerna) vill bli rik. Kiki då? Har hon sina egna skäl?

Kiki Strike - Skuggornas Stad är en fruktansvärt spännande bok, särskilt om man har varit i New York, är tolv år, vill bli marinbiolog, har samma frisyr och glasögon som Ananka. (Som jag har, i stort sett) Jag kan faktiskt känna igen mig själv väldigt bra i Ananka. Otroligt bra, till och med. Största skillnaden är väl att hon bor i det schyssta New York, (är såååå avundsjuk! Åk dit själva, så förstår ni), och jag bor i det trista, regniga Sverige. Men, tillbaka till ämnet. Uppföljaren till Skuggornas Stad heter "Kiki Strike - Kejsarinnan's Gravkammare". Lika spännande bok, den. (Den ska vi också recensera, det blir nog Alice som gör det.)
De båda rekommenderas varmt!

Skrivet av Lyra

Guldkompassen - Den Mörka Materian del 1

Originalets titel: Northern Lights (eller The Golden Compass)
Här kommer början på en recension på Lyra's favorittrilogi. I alla fall en av dom. Av Philip Pullman

Bra Att Veta: Vi befinner oss i en annan värld. Parallell med vår egen, och till synes väldigt lik vår egen också. Men istället för att ha sin själ inom sig, som i vår värld, vandrar själarna bredvid oss i form av daimoner. En djurskepnad, som kan skifta form mellan alla världens djur, så vitt jag vet. Din daimon skiftar form tills du blir cirka tretton, och kommer i puberteten. Då bestämmer den sig för en form. Daimonen är i de flesta fall av det motsatta könet, men en del av samma. Det är dock väldigt ovanligt. (Själv tycker jag detta med daimoner är en genialiskt ide´ av Philip Pullman att ha med.)



Tolvåriga Lyra Belaqua och hennes daimon Pantalaimon bor på Jordan College i Oxford. Hon är väldigt envis, nyfiken och enligt mig lite pojkflickig. Pantalaimon försöker dock ofta hindra Lyra från hennes påhitt. Som t.ex. att låta bli att gå in på vissa ställen, göra vissa saker som verkar dumma och som de antagligen skulle få skäll för. Hon är föräldralös, eller, de är föräldralösa, med tanke på Pan, som han kallas, daimonen. Rektorn på Jordan College, och hennes farbror Lord Asriel som ibland besöker skolan, hävdar att Lyra's föräldrar dog i en luftskepps-olycka när hon var liten. Lyra och hennes bästa vän, kökspojken Roger, är ofta i krig med zigenarbarnen, murbrukarnas barn och barn från andra college. Typiskt sånt som Pan försöker hindra Lyra från.
Boken börjar med att Lyra och Pan gömmer sig i ett klädskåp i Jordan's sällskapsrum, egentligen förbjudet område för eleverna. Hennes farbror Lord Asriel med sin snöleopardsdaimon Stelmaria, har återvänt från Norden, där han varit på en expedition. Genom en springa i klädskåpsdörren hör Lyra Lord Asriel berätta för akademikerna om en annan värld som han sett genom norrskenet, med hjälp av stoft. Lyra blir naturligtvis nyfiken, och vill beta mer.
En kväll blir Lyra bjuden på middag hos rektorn, och träffar där den vackra och kloka Mrs Coulter, som har en apdaimon med guldgul päls. (Daimonerna beskrivs alltid tydligt när en ny person kommer med.) Hon berättar mer för Lyra om Norden och stoft. Lyra tycker om henne med en gång. Mrs Coulter ber Lyra följa med henne på en expedition till Norden, och Lyra nappar direkt.
På morgonen dagen innan Lyra och Pan ska åka med Mrs Coulter till hennes lägenhet i London, ger rektorn Lyra ett litet paket invirat i svart sammet. Under sammeten döljer sig något som kunnat vara en guldklocka, eller kompass. Det visar sig vara en Guldkompass, en Alethiometer som kan svara på snudd på vilken fråga man vill. Men, hon får inte visa den för Mrs Coulter...


Detta är en mörk berättelse om fantastiska själar, zigenare, aeronauter, häxor, pansarbjörnar, och starka vänskapsband. Den kan vara lite seg i början, men blir mycket bättre in mot mitten. Vi ska snart recensera de två sista delarna också, Den Skarpa Eggen och Bärnstenskikaren.Rekommenderas varmt! De har spelat stor roll i mitt liv, och hoppas att de ska göra det i era också. Böckerna förtjänar verkligen sin hedersplats på min Bokhylla. Trevlig Läsning!

Srivet av Lyra (Jag erkänner, Lyra är min pseudonym...)

Boktjuven

Författare: Markus Zusak
Orginaltitel: The Book Thief

Ett Litet Faktum:
Du kommer att dö

Det är 1939 och nioåriga Liesel Meminger och hennes bror är på ett tåg på väg till München för att överlämnas till ett fosterhem.
Liesels bror dör på tåget.
När han sedan begravs av två dödgrävare stjäl Liesel sin första bok, Dödgrävarens Handbok.
Sedan tar Liesels mamma ett kort farväl av sin dotter och försvinner.
Liesel kommer aldrig mer att återse henne.

Liesel blir överlämnad till sina nya fosterföräldrar på Himmel Straße i Molching utanför München. Hennes fosterföräldrar,
Rosa Hubermann, som skriker åt alla och kallar dom saumensch eller saukerl. Men hon kommer faktiskt att älska Liesel Meminger.
Hans Hubermann som spelar dragspel och lyckades undvika döden i två världskrig. Det är han som tillslut lär Liesel att läsa. Något som skulle rädda livet på henne.

Liesel Meminger blir Boktjuven. Hon stjäl böcker från Nazisternas bokbål på Führerns födelsedag, i borgmästarens bibliotek, var hon än kan hitta dom.
Hon delar böckerna med dom andra på Himmel Straße när dom sitter i skyddsrummet och bomberna faller, damen som bor granne med henne och juden som gömmer sig i deras källare.

Boktjuven är Liesels berättelse om när bomberna föll på Himmel Straße. Och om orden. Hur hon kom att älska dem och hur hon kom att hata dem. Och hur de tillslut räddade livet på henne.

Något Du Borde Veta:
Historien berättas av Döden

Jag tyckte Boktjuven var helt underbar. Den var så mörk och mystisk så man dras med och måste bara veta hur det går. Samtidigt är den så sorglig, på slutet grät jag. Boktjuven måste man bara läsa. "Köp den, låna den eller stjäl den. Men framförallt, läs den!"

Skrivet av: Alice

...Böcker?

Välkomna!

Hejsan och välkomna till Alice's & Lyra's Bokhylla!

Vi heter Alice och Lyra och är två tjejer, födda 96 som älskar att läsa.

Vi kommer lägga upp boktips och recensioner om... olika böcker, alltså. Sånt som skulle kunna stå i våra egna bokhyllor, därav namnet. Det blir nog mest fantasy, science fiction m.m, men vi ska försöka läsa annat också. Enjoy!