lördag 22 oktober 2011

På Bokfronten...

Ja, just nu är jag djupt insjunken i Jane Eyre, i alla fall i början. Den är bra, riktigt bra, inte alls så old-faishoned written som jag hade tänkt mig. Samtidigt försöker jag läsa 'Miss Peregrine's Home For Pecular Children' av Ransom Riggs på iPaden, vilket går lite trögt.
I morgon bär det av till Österrike för både mig och Lyra. Tid att läsa får vi nog under den 20-timmar långa bussresan, såvida inte åksjukhet hindrar oss. (Någon som har erfarenhet av att läsa på Autobahn?) På Lyras rekommendation tar jag, förutom Jane Eyre, med mig 'Soulles' av Gail Carriger. 'Du kommer aldrig att orka läsa den hela vägen!' Vi får väl köpa några böcker i Österrike. Problemet är bara att ingen av oss direkt pratar Tyska...
Keep on reading, där ute i höstrusket!

Skrivet av icke-tysk-talande Alice

fredag 14 oktober 2011

Min Första E-book...

...är utläst. För några dagar sedan vände jag sista bladet på paddan i boken Solstice av P.J Hoover.


Den uppmärksamma vet att jag först påbörjade A Tale of Two Cities. Den var bra, men sen tog det bara...stop. Jag antar att alla vet precis vad jag pratar om. Jag ska fortsätta, men jag kände att jag behövde något in i mellan.
Så, jag laddade ner Solstice från Amazon till min Kindle-app. Jag hade haft den på min 'to read' lista på Goodreads ett tag, men den största anledningen till att jag köpte den var faktiskt för att den var väldigt billig, $ 5.74, runt 39 spänn med dagens dollarkurs.
Jag började läsa, och det hela såg lovande ut, men sen hände det som alltför ofta händer gällande böcker. Allt föll i sär, och boken blev näst intill fruktansvärd. Den överlägset sämsta boken jag har läst hittils i år. Och anledningen till det här kan vi väl främst lägga på Alice.
För always in such a hurry som hon är, läste hon/jag inte ordentligt om boken innan jag köpte den. På Goodreads synopsis fick jag intrycket av att det skulle vara någon sorts post-apocalyptic, med ett litet av mytologi. Det lät bra, trodde jag i min enfald.


SPOILER ALERT!, för de dårar som planerar att läsa boken. Det är bara slöseri med både tid och pengar.

Som sagt det hela började bra, men sen spårade det totalt ur. I stort sett varje person visade sig vara en grekisk gud, av något slag. (Dessutom verkade författaren förvänta sig att läsaren är en expert på grekisk mytologi, och kan alla tusentals namn på gudar utantill, inklusive släktband. Till min stora lättnad innehåller även Kindles inbyggda lexikon namn på grekiska gudar) Utöver det byggde i stort sett hela handlingen på att den oerhört irriterande huvudpersonen stod och dreglade, utan att veta vilken kille/gud hon skulle välja. Såklart skulle killarna i fråga hela tiden rädda henne från alla tänkbara faror (vilket för det mesta utgjordes av deras rival) Nej, usch och fy, säger jag bara!
Det hela kunde blivit bra, början hade anlag för det, men... nej.
Kanske skulle jag tyckt bättre om den om jag varit mer insatt i den grekiska mytologin? Nej, det tvivlar jag på. Några namn på gudar rikare är jag i alla fall, även om jag får alltid kommer att associera dem med de sliskiga karaktärerna. Jag är säker på att jag skulle finna grekisk mytologi otroligt intressant, om jag inte hade haft oturen att stöta på det i det här sammanhanget.

Nej, vad ni än gör, läs inte Solstice! Slöseri med tid, pengar och bra litteratur!
Men, jag antar att man lär sig av sina misstag. Jag kommer garanterat att vara mer försiktig när jag köper böcker i framtiden!

Gällande läsandet på iPaden så var det faktiskt helt okej. (Stort plus för lexikonet och upplyst skärm!) Men det var otroligt jobbigt att inte kunna läsa när som helst (även om jag inte led av det gällande den hör boken) eftersom jag inte vill riskera att paddan  blir skadad/stulen om jag tar med mig den tex till skolan.
Faktum kvarstår, det var ingen riktig bok, jag fick inte i närheten av samma känsla. Det gör mig faktiskt otroligt lättad, för det betyder att e-booken för mig aldrig kommer att kunna överträffa den fysiska motsvarigheten!

Skrivet av Alice

söndag 9 oktober 2011

Blodröd Väg

Saba has spent her whole life in Silverlake, a dried-up wasteland ravaged by constant sandstorms. The Wrecker civilization has long been destroyed, leaving only landfills for Saba and her family to scavenge from. That's fine by her, as long as her beloved twin brother Lugh is around. But when four cloaked horsemen capture Lugh, Saba's world is shattered, and she embarks on a quest to get him back
Suddenly thrown into the lawless, ugly reality of the outside world, Saba discovers she is a fierce fighter, an unbeatable survivor, and a cunning opponent. Teamed up with a handsome daredevil named Jack and a gang of girl revolutionaries called the Free Hawks, Saba’s unrelenting search for Lugh stages a showdown that will change the course of her own civilization.

Synopsis från Goodreads

Det man antagligen lägger märke till allra först när man slår upp ’Blodröd Väg’ är språket.Hela boken är skriven på slang. Svensk slang, som jag hatar. E i stället för är, han istället för honom, å istället för och etc.
När jag först fick den mina händer, ur paketet från Rabén & Sjögren hade jag ingen aning om det.  Min första tanke var herregud, hur i hela friden ska jag lyckas ta mig igenom den här?! Men, jag är inte den som ger upp, i alla fall inte när det gäller böcker, så, Blodröd Väg påbörjades.
I början tänkte jag såklart på det hela tiden, men efter ett tag blev det en helt naturlig del av berättelsen.
Det enda intressanta undantaget från slangen var när Saba och lillasystern Emmi mötte en man som ’kunde konsten att läsa böcker’, han pratade helt normalt. Saba däremot tyckte att mannens sätt att prata var högst underligt.
Min uppfattning om svensk slang är inte ändrad, inte alls, men i den här boken fungerade det faktiskt.

Jag brukar gå under normen att bra böcker inte ska bli spännande direkt, utan att man först ska få lära känna karaktärerna och omgivningen. Också på denna punkt är boken ett undantag, när spänningen börjar redan från första kapitlet.
Jag fick inte veta så mycket, men det hela utvecklades efter hand, och jag blev inte lidande. Det enda som inte riktigt höll för mig var Lugh, eftersom han blir bortförd nästan direkt, och jag därmed inte fick något intryck av honom, kunde jag inte förstå varför Saba worshippade honom som hon gjorde.
Spänningen höll kanske inte i sig i exakt hela boken, men det var heller inga långtråkiga partier. Alltså, handlingen flöt hela tiden framåt och författaren dröjde sig inte kvar på något ställe längre än nödvändigt. Vissa händelser kändes dock lite förutsägbara.

Huvudpersonen Saba hör verkligen till de mer komplexa karaktärer som jag har stött på. I början framstår hon som hemsk och känslokall, men det hela utvecklas så klart under berättelsens gång. Hon är långtifrån lovable, raka motsatsen till hjältemodiga/måste-rädda-alla-Harry, men det gör henne mer trovärdig, och jag köper det.

En annan intressant detalj är att precis som i Hunger Games, och andra dystopian books finns det historier/legender om ’den gamla tiden’, innan världen blev som den är i boken.
I Mockingjay får Katniss höra om Romarna (jag kommer inte ihåg det exakta sammanhanget, men  det är inte relevant) och i ’Blodröd Väg’ får Saba höra om ’Solkungen’, Luis XIV av Frankrike. Faktiskt av samma person som kunde konsten att läsa.

Jag läste första kapitlet på engelska på B & N, och fick mig en uppfattning om den engelska slangen. Det verkade väldigt coolt, skulle vara intressant att läsa ’Blood Red Road’, jag tror att jag skulle tycka om språket där betydligt mer än i den svenska.

Så,  jag hade många anledningar att ogilla ’Blodröd Väg’, men det gjorde jag inte. Jag saknade wow!-känslan, men den är absolut läsvärd, och rekommenderas till alla!

Skriet av Alice

Tack till Rabén & Sjögren för recensions-exemplaret