Har ni också ibland hört bra saker om en klassiker, och tänkt "ja, kanske det?" men sen tänkt efter och kommit fram till att boken antagligen mest är seg och gammalmodig. I många fall kan det stämma, men jag ber er; tänk inte så! Det kan ta lång tid (vilket det gjorde för mig, kommer till det senare) och kännas meningslöst, men det är det värt! Nånting får man ut av det. Så har det varit för mig när jag nu under två långa, tråkiga, snöiga, mörka månader läst Jane Eyre. Den välkända klassikern från mitten av 1800-talet, skriven av den äldsta av de författande systrarna Brontë, är på många sätt en slags självbiografi. Jane Eyre är en föräldralös flicka som bor hos sin faster och sina kusiner. Hon behandlas inte bra av dem, och får med hjälp av en läkare som besöker henne börja på en skol-instutition. Jane berättar detaljerat alla händelser, om sina tankar och funderingar, och minnen. Läsaren, eller "dear Reader", som Jane säger, följer henne genom England, från stora gods till små stugor, trädgårdar och hedar. Hon är mycket, vill mycket och gör mycket. En helt fantastisk och på den tiden, innovativ karaktär. (Kan dock använda ord, många ord, som man inte orkar slå upp.) Och, självklart, träffar hon kääärleken. Mer om det i boken.
När jag köpte J.E. på bokmässan i höstas hade jag ingen aning om vad den handlade om. När jag öppnade den och började läsa på riktigt i slutet av november hade jag fortfarande ingen aning om vad som väntade. Inte den blekaste. Hade inte ens brytt mig om att kolla århundradet den skrevs. *Shame* Jag visste bara att huvudpersonen hette Jane Eyre. Hade säkert inte ens vetat det om boken haft en annan titel... Enda anledningen till att jag egentligen läste den var att jag hört att den skulle vara så bra!
Men första sidan var en glad överraskning. "Det stämmer!", tänkte jag, "den är bra!" Senare kunde det vara långa kapitel som man bara ville hoppa över för att man inte orkade sitta med ordbok i varannan mening, men över lag är den helt otrolig. Många element hade jag inte alls räknat med, sätt att uttrycka sig, beskrivningar, det är så fint formulerat. Alla borde förstå att klassiker inte alls måste vara sega och formellt skrivna hela tiden. Jane Eyre är ett exempel.
Från kommande film
Varför jag läste Jane Eyre nu och inte sen var på grund av att det kommer en ny filmatisering av boken i år. Med Mia Wasikowska, som spelade Alice in Wonderland, som Jane. Cary Fukunaga regisserar. Enligt IMDb kommer den ut i USA i mars, men inte förrän i september i Storbritannien. Hm. Då har vi ännu en film-release att längta till. Men läs boken så länge, så går tiden lite fortare!
Jag älskar också Jane Eyre! Underbar bok. Jag läste den dock på svenska och tyckte att bara den var svårläst. Den engelska måste ha vart väldigt klurig. Filmen kommer jag garanterat se!
Jag håller verkligen med! De kan vara jättejobbiga, men då får man i alla fall lite allmänbildning. Och ibland stöter man på en riktig pärla. Som Jane Eyre.
Andra jag gillar: Stolthet & Fördom, Anne på Grönkulla (fast det kanske inte är en klassiker) och Little Women.
Och nu ska jag läsa Kafka, för skolan. Vet inte om han räknas som klassiker heller, men det är riktig smart-literatur. Jag kommer antagligen tycka den är jättetråkig, men man vet aldrig.
Jag har faktiskt aldrig riktigt testat på och läsa klassiker. Vet inte varför, har bara inte blivit så. Men ja, jag tror det kan vara riktigt trevligt att läsa en och annan klassiker då och då! :)
Vi är två tjejer som heter Alice och Lyra. Vi älskar att läsa, och det skulle vara trevligt om ni också gjorde det. Eller börjar göra det efter att ha följt vår blogg ett tag! Välkomna hit!
Det är inte alls fel med klassiker! :-)
SvaraRaderaSjälv har jag påbörjat 2011 med några Selma Lagerlöf-böcker och en Carles Dickens. Jag har ytterligare en Lagerlöf och en dickens i Att-läsa-högen.
Hoppas du hittar fler klassiker du verkligen gillar. Att Jane Eyre är toppen skriver jag under på.
Jag älskar också Jane Eyre! Underbar bok. Jag läste den dock på svenska och tyckte att bara den var svårläst. Den engelska måste ha vart väldigt klurig. Filmen kommer jag garanterat se!
SvaraRaderaJag håller verkligen med! De kan vara jättejobbiga, men då får man i alla fall lite allmänbildning. Och ibland stöter man på en riktig pärla. Som Jane Eyre.
SvaraRaderaAndra jag gillar: Stolthet & Fördom, Anne på Grönkulla (fast det kanske inte är en klassiker) och Little Women.
Och nu ska jag läsa Kafka, för skolan. Vet inte om han räknas som klassiker heller, men det är riktig smart-literatur. Jag kommer antagligen tycka den är jättetråkig, men man vet aldrig.
Jag har faktiskt aldrig riktigt testat på och läsa klassiker. Vet inte varför, har bara inte blivit så. Men ja, jag tror det kan vara riktigt trevligt att läsa en och annan klassiker då och då! :)
SvaraRadera