Vi har läst om det så många gånger. Vi har hört Liesels historia, Steffis och Nellis, Belägring, Aldrig Mera Krig Emma, den nyss utlästa Dödgrävarens Dotter…
Det alla böckerna har gemensamt är att de på något sätt påverkas av andra världskriget, men så här har jag aldrig tidigare läst om det.
Vi kanske ska ta det från början. För någon vecka sedan berättade en av lärarna på min och Lyras skola om en bok för den något tveksamma åttan. (En liten notifiering, Lyra och jag går inte i samma klass. Jag går i åttan och hon i sjuan)
Boken var en liten tunn sak på inte mer än 90 sidor, och hette Vad Mina Ögon Har Sett, av Magda Eggens. Läraren som berättade om den för oss hade själv träffat Magda Eggens när boken skulle ges ut, och hört henne berätta sin historia själv, för boken är en helt sann.
När vi sedan gick ifrån klassrummet skakade jag nästan efter vad han hade berättat. Jag frågade mig själv, vad var det för skillnad på det här och alla andra makabra böcker jag har läst? Svaret var självklart, det här hade hänt i verkligheten.
Nästa dag, på den s.k. Projekttiden hade vår klassföreståndare tagit med sig några uppsättningar av boken. Jag tog genast en, och satte mig att läsa. 70 minuter senare (i väntan på att nästa lektion skulle börja) var boken utläst. Efter sig lämnade den en ännu mer skakande Alice.
Kanske ska jag berätta vad boken handlar om, så ni själva förstår. Historien om Magda Eggens fruktansvärda upplevelser under kriget.
1944 i Ungern. Magdas judiska familj, föräldrar och två yngre systrar, har dittills märkt ytterst lite av krigets fasor, men detta kommer att förändras när de en dag förflyttas till stadens ghetto. Efter en vistelse där blir de inträngda i vagnar för boskap, på en resa dit igen vet vart. Trångt, trångt, står de tryckta i vagnarna i flera dagar. När de tillslut blir utsläppta är det i Auswitzh. Magda och hennes syster Eva skiljs från sina föräldrar och andra syster, Judit. När de försöker följa efter blir de hindrade av ett befäl, vilket senare ska visa sig räddade livet på dem.
Alla har väl hört historierna om Auswitch, och kan säkert gissa vad som hände med den övriga familjen. Men Magda och Eva tillhörde istället de judar som såg relativt friska ut, och i stället fick arbeta, tills det blev ”deras tur”
Mot alla odds lyckas Magda och Eva överleva Auswitch fasor. Tillslut blir de deporterade där ifrån, och får istället arbeta på en fabrik, där förhållandena är lite bättre.
Månader följer. Många dör, av svält, kyla eller sjukdomar. De transporteras från plats till plats. Många gånger håller Magda på att ge upp, men hon fortsätter kämpa för Evas skull.
När kriget är slut räddas Magda och Eva av Röda Korset och hamnar i Sverige.
År senare skulle Magda komma att skriva boken Vad Mina Ögon Har Sett.
Magda Eggens |
Vad ska man egentligen tycka om en sådan här bok? Jag skulle aldrig kunna säga att den är dålig, för det är den definitivt inte. Men jag kan inte heller säga ”det här var den bästa bok jag någonsin har läst!”
I sådana här fall kan man inte kommentera på språket eller liknande, här är det bara handlingen som gäller. Och det är skrämmande, vad mänskligheten egentligen är kapabel till, bara för att få makt. Hur många Judar som dog på grund av Hitler i Andra Världskriget, hur många Tyskar, Japaner, Britter, Amerikanare etc som fick sätta livet till under striderna. Det är ofattbart. Jag har hört att många i Japan inte ens vet om Förintelsen, vad Nazisterna gjorde. Därför måste vi berätta, sådana som Magda måste dela med sig av sina berättelser. Vi får aldrig glömma, för sådant här får aldrig hända igen!
Vid närmare granskning har jag redan läst en annan bok av Magda Eggens. Aldrig Mera Krig, Emma, som jag nämnde innan, lästes vid ungefär 10-års ålder. Jag googlade den, för att ta reda på om den verkligen hette ”Aldrig Mera Krig, Emma”, och då visade det sig att författaren var Magda Eggens, najs!)
Alice
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar