Om helger, böcker och sjungande vargar

Nu, när Lyra spenderat en lördag på landet med en utläst Clockwork Angel och en påse eukalyptus-godis som enda sällskap är det ganska skönt att komma tillbaka till stan där man bara kan välja och vraka när det gäller nya böcker. Och turen har nu kommit till Jane Eyre - på grund av rekommendationen jag läste i Ponton: att Jane Eyre avnjuts bäst någon gång i november med en kopp Earl Grey eller något dylikt svart te. "I'll remember that" skrev jag i kanten.

 Men, tillbaks till Clockwork Angel. Jag ska inte skriva för mycket med tanke på de som inte läst MI än och har allt roligt kvar, men jag har ungefär samma åsikt som Johanna på Reading & Rambling, den var inte så bra som vi trodde. Man känner igen lite för mycket ifrån The Mortal Instruments. De två trilogierna är än så länge skrivna efter samma regelbok, vilket kan tyckas tråkigt. I The Mortal Instruments är det kombinationerna och kontrasterna som gör böckerna, tycker jag, i Clockwork Angel är det mer 1800-talets smutsiga London och huvudpersonens mycket eminenta boksmak; Tessa pratar om både Jane Eyre och Dickens många verk och är en person som jag gärna skulle vilja lära känna. Tror det skulle leda till mycket intressanta diskussioner. En annan sak som är trevlig är att varje kapitel inleds med ett bokcitat, de flesta från författare samtida med när boken utspelar sig. Det konceptet känner vi igen och tycker om från Philip Pullmans The Amber Spyglass - som vi fortfarande inte läst på engelska och som faktiskt skulle vara en trevlig julklapp. Hoppas Tomten läser Alices & Lyras Bokhylla. - I den, och i MI finns mycket citat av John Milton till exempel, och av honom har ju faktiskt både Pullman och Clare inspirerats. Och både Jace och Will (från Clockwork A...) verkar ha läst Paradise Lost. Kanske det ingår i en Shadowhunters utbildning? I så fall ska jag också passa på, vårt ex låg i brevlådan kvällen vi kom hem från Polen.

Och en sak till, Cassandra Clare har en spellista för Clockwork Angel. Det tycker vi såklart om! Jag har inte lyssnat på någon av de inkluderade låtarna än och känner inte heller igen någon av titlarna eller artisterna, men när jag gör det ska det rapporteras. Har ändå funderat lite över hur min spellista skulle låta för både The Mortal Instruments och Clockwork Angel, och har konstaterat att det nog skulle bli väldigt mycket Patrick Wolf. Speciellt den här låten - från hans första album Lycanthropy - och Clockwork Angel är nästan som gjorda för varandra. Förutom att låten heter Paris, inte London. Hur som helst var det en mycket trevlig upptäckt jag gjorde.




Skrivet av Lyra

En liten notering: Charlotte Brontë's mammas flicknamn var Branwell. Är det bara en slump, eller döpte Clare the runner of London Institute till Charlotte Branwell med flit?